För jag är äcklig.

För jag är tjock.

För jag är värdelös.

För jag är fet.

För jag är svag.

För jag är oälskad.

För jag är bortglömd.

För jag är ensam.

För jag HATAR mig själv och min kropp.

Dagens vikt: -

Dagens motion: Ridning, mockning 500 kalorier, promenad 1 timme 300 kalorier

Dagens mat:

Frukost: Inget

Lunch: Inget

Middag: Inget

Övrigt: Brööööööööööööööööööööööööööööd

Totalt: Vet ej, bröd är äckligt(gott). Jag vill ogilla bröd men det går inte och jag hatar det. Bröd borde inte få finnas. Bröd innehåller massa kalorier. Jag är inte värd bröd och bröd är inte värt mig. Jag vill säga att jag aldrig mer ska äta börd, men då kommer det inte stämma. Fuck bröd.

29/9 Start 61,7 kilo

6/10 Vecka 1  Mål: 59,5   vikt: 59,5

13/10 Vecka 2 Mål: 58,5  vikt: 58,4

20/10 vecka 3 Mål: Någonting på 57

27/10 vecka 4

och så vidare

Dagens vikt: 58,5

Dagens träning: Promenad 30 min 150 kalorier, Powerwalk 40 min 250 kalorier, ridning mockning 500 kalorier.

Dagens mat:

Frukost: Inget

Lunch: Inget

Middag: Inget

Övrigt: Mineralvatten, torkad frukt 150 kalorier

Totalt: 150 - 900 = - 750

Har som sagt bara ätit lite torkad frukt idag. Ändå känns det som jag krängt mat hela dagen. Är absolut inte hungrig. Inte orkeslös, inte ont i huvudet. Ingenting helt enkelt. Det känns konstigt, för jag känner mig fet, verkligen som jag krängt mat.

Tänkte lägga ut min vikttabell varje måndag, då jag sätter upp nytt mål.

Fick en kommentar innan att jag inte kommer gå ner i vikt om jag äter som jag gör. NÄHÄ varför går jag ner i vikt då?

vavavava?

Sluta kommentera det ni inte fattar!!!!!!!!!!

Nådde mitt mål igen, 58,4 stog vågen på.

Nästa mål, till måndag nästa vecka blir inget bestämt.

Bara vågen står på 57 någonting. Som minst måste jag gå ner 0,4.

Inte speciellt mycket på en vecka, men jag vill inte ha för höga

krav som jag inte klarar och så slutar det med hetsätning.

Och nu har jag betämt, jag få inte spy mer. Som jag sagt tidigare.

Men inte hållt. Nu ska jag verkligen sluta. Spydde igår.

Det blir sista gången, hoppas jag, det är faktiskt svårare än de låter.

Oälskad och bortglömd av alla.

Ensam var det.

Idag har jag varit värdelösare än någonsins.

Men denna veckan ska bli bättre.