Typ jag vill verkligen inte veta vad jag väger.

Typ jag kan inte väga mig.

Typ jag får panikångestattack när jag ser vågen.

Typ jag får panikångestattack av att se mig själv i spegelt.

Typ över äckligt allt fett som väller ut från min kropp.

Typ jag har en plan.

Om alla de kan göra det, kan jag det med.

Tänk så hade man varit platt som en pannkaka!

Idag har jag knappt heller varit hemma, är verkligen dödens trött och behöver sova, samtidig har jag massor att plugga och är ganska långt efter. Jag orkar inte, jag är så sjukt omotiverad till skolan så det finns inte. Bra att jag är det sista året på gymnasiet. Som jag tidigare skrev känns allt bara så meningslöst.

Jag måste fortsätta kämpa helt enkelt.

Jag har inte skrivit någon dagens på länge heller. Ska börja göra det imorgon igen. skärpning.

Jag har ett nytt taneksätt nu bär det gäller mat. För varje tugga jag tar, får jag bara betala själv för allt det slit jag gör. Sjukt onödigt att stoppa i sig en massa när man kämpat och tränat.

<3  <3  <3  <3  <3 <3  <3  <3  <3  <3

<3  <3  <3  <3  <3<3  <3  <3  <3  <3

Benen värker, halsen värker, hjärnan värker.

Imorgon blir det också massa motion, måste försöka plugga lite också, ligger lite efter om man säger så. Men just nu känns allt bara skit samma, jag orkar inget och allt känns meningslöst. Jag hittar aldrig på något längre, till exempel gå ut och festar med mina kompisar, otroligt rädd för alkoholens massa kalorier. Visst kan man festa utan sprit, men då undrar alla varför och bla bla bla för det är det som är lite grejen med att gå ut.

Då måste jag komma på en förklaring till varför som till exempel, jag ska tävla dagen efter, jag ska upp tidigt av nån anledning, jag känner inte för det och tillslut med alla tankar blir det att jag tackar nej och stannar hemma i ensamheten på mitt rum.

Jag har ett tragiskt liv, men just nu känns det inte som jag orkar ändra på det.

Igår spydde jag. Jag kan verkligen inte hålla vad jag lovar.

Jag hetsåt inte, men åt middag för pappa och mamma visste att jag inte hade ätit. Kunde inte låta det vara kvar, så jag spydde.

Likadant idag, jag spydde, ingen hets, men jag spydde iallafall.

Jag är sämst

Helt galet.

Har inte hunnit skriva något idag.

Har jobbat, sen hem och ätit middag med familjen, sen ut och promenera.

Och på jobbet går man väldigt massa mycket och jobbar hårt rent fysiskt.

Så hela dagen har jag gått och gått och gått och gått.

Sedan gick jag lite till.

Bra, men nu är jag dödens trött.

Jag vet inte om det har gått bra eller dåligt idag.

Känns inte som om jag kan se det längre.

Även om jag inte äter någonting eller äter

känns det värdelöst.

Som om man alltid kan göra bättre.

Ätit mindre, motionerat mer bla bla bla

Det är svårt. Otroligt svårt.