Drömma och fantisera.

För ett bättre liv.

Bara i några sekunder.

Få känna hoppet.

Att få ett litet lyckorus.

För att i nästa sekund,

inse att det aldrig kommer bli sant.

Jag vill ge upp livet.

Kände att jag behövde ett litet uppehåll.

Så nu har jag haft det.

Känns som jag överäter hela tiden nuförtiden.

Jag vet inte om det är inbillning eller verklighet.

Ska nog börja skriva upp så jag vet.

Eftersom ångesten för att jag fått i mig för mycket smyger sig på.

Fick en kommentar i matsalen idag. Åt lunchen, så sa en klasskamrat att hon ville ha ett knäckebröd och ville att jag med skulle ta. Typ sällskap..hum? Så sa jag att jag inte ville ha för att jag blev mätt på maten. Då sa en andra "blev du verkligen mätt på det lilla?"

Jag som tyckte att jag åt cp mycket och fick hjärtklappningar för att det just så blev too much food. Enligt mig

Jag har gjort en sak som jag inte trodde att jag skulle göra. Det handlar inte om maten, men man kan väll säga att jag rensat bprt det jobbiga i mitt liv. Men trots det känns det inte bättre.