Jag får helt enkelt bara inse

att denna världen är inget för mig

acceptera eller ge upp.

Jag och min mage är inte bästa vänner idag direkt.

Eller egentligen aldrig. Den bubblar och magknipar.

Den gör ont och den är jobbig.

Dessutom är den fet.

Min mage och jag = ovänner

Jag har ångest. Poff från ingenstans, sen är den där.

Det med ångest är att det går inte att vänja sig.

Det känns lika förjävligt alla gånger.

Sprattel i benen och jag vill bara träna som en idiot.

Eller slå, bita, nypa och sparka mig själv.

Allt i förtvivlan.

Ikväll känns det som en sådan kväll, jag komemr få träna hela kvällen och hela natten, ändå till den försvinner. och så lätt gör den inte det.

Kan inte helelr somna bort den, för det går inte att somna.

Har inte ätit något idag förutom två skedar vaniljyoghurt i morse.

Som antagligen försvunnit flr länge sedan.

Men gissa värdelösa jag. Det blev ingen joggingrunda idag, jag är fet och lat,

Det ändå jag gjort är att promenerat i en timme och sen som vanligt vardagsmotionen. Jag är inte nöjd, trots att jag inte ätit något.

Har två rostade mackor framför mig med ost och marmelad. Varför? jo för att mamma frågade om jag inte skulle äta kvällsmat. Då va jag tvungen att säga ja för att de inte ska misstänka något. Rostade mackor och gick upp på rummet, men hon såg att jag gjorde dem.

men tyvärr mamma, de hamnar i soporna dirket. Förlåt.

så dö snygga skor, lite dyra för min plånbok just nu men GEE MIIIIG!!