Jag tog mig i kragen, lite iallafall, för en kort stund.

Jag satte på hög musik, favoritmusik.

Började städa, plocka undan, göra allt jag tänkt göra.

Ta tag i allt detdär som kännts jobbigt för det var mycket.

Nu har jag gjort det. Nu bäddar jag enr mig in sängen.

Jag mår dåligt, man få må dåligt,

Visst kan man må onormalt mycket dåligt.

Kanske behöver jag hjälp.

Men sånt erkänner man inte för sig själv och tar aldrig det steget dig.

Nu ska jag iallafall ligga här resten under kvällen och förska radera omöjliga tankar.

Nej jag orkar inte kämpa längre, jag orkar verkligen inte.

Jag misshandlar mig själv innifrån och ut, och tvärtom.

Jag mår piss, tårarna rinner fortfarande som en flod.

Jag hatar det här så hävla mycket att jag bara vill gå och dränka mig själv.

Hoppa från en bor.

Stycka mig i bitar.

Svälja en jävla massa tabletter.

Springa framför ett tåg.

Skjuta mig i huvudet.

Vad som helst bara jag kommer härifrån, slippa allt.

Enkel lösning, sjukt lockande.