Idag sprack det. Jag spydde.

För första gången i duschen. Hur kan man sjunka så långt.

Har inte gjort det på typ 1 och en halv månad.

Men idag gick det inte längre.

Planerade en matfri dag, förutom en halv banan i morse.

Så sa pappa att jag var tvungen att äta nått.

Åt macka med räkröra, krängde hela och det gick inte att behålla.

Det blev alladeles för mycket.

Fick upp allt, till galla kom upp.

100000 steg bakåt, jadå.

Fast okej, jag ahr nog sjunkit lägre, som gjort det på ett hotell, och hemma hos min syster. Jag är sämst.

Imorgon blir det träning iakkafall på morgonen och sen kanske en joggingrunda på eftermiddagen. Och nu är det helf och då måste jag äta middag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Känslan när man inte tror det kan bli värre och när det ändå blir det.   Den känslan är en vanligt återkommande känsla nuförtiden. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag orkar inte med all skit världen ger mig. Jag funderar om det står i min p...

Samma visa åter igen, dessa jävla bakslag. Jag vill verkligen inte mer. Trots att jag har varit nere i den djupaste svacka under så många år försöker jag. Men hur lätt är det när man gång på gång på gång för dessa bakslag. vad har jag gjort f...

Haha jag fick en kommentar från en som undrade om jag verkligen ville leva. Klart som fan jag inte vill, känner hur din IQ flödar.   Hur många gånger har jag inte sagt att jag hatar denna världen? Jag måste vara född på fel jävla planet, för jag ...

Att det kan göra så obeskrivligt ont att mista någon man älskar så fruktansvärt mycket. I love you more than words can describe <3 ...

Ibland undrar jag. Ibland undrar jag om livet är värt detta. Ibland undrar jag om livet är värt att leva med alla dessa bakslag. Ibland undrar jag om livet ska vara såhär svårt att leva.   Är det värt det med all skit man får tillbaka. Id...