När dendär saken hände lovade jag mig själv att aldrig mer spy.

Det har ingenting överhuvudtaget med det att göra, men jag kände bara så.

Det var dax att släppa det nu. Det är äckligt, ofräscht och vidrigt.

Även fast jag hade försökt att dra ner på det bestämde jag mig nu för att sluta helt och hållet, annars skulle det känns som ett svek mot det som hände om jag skulle göra det.

Och det är så starkt att jag skulle inte göra det. Visst har tanken slagit mig ett fåtal gångern men jag har dirket viftat bort det.

Så nu har jag inte spytt på cirka 15 dagar.

Ännu mer inspirerad till att inte göra det, råkade jag i morse se ett program om Englands värsta tänder. Där var det en som hade haft bulimi i 10 år och hennes tänder såg förjävliga ut, de tänder hon hade kvar vill säga.

Min tänder är bra och jag vill verkligen inte förstöra dem, så äckliga tänder hon hade och jag vill inte ta sådana.