Ja, dagen började dåligt. Stannade hemma från skolan, låg och hatade mig själv ännu mer och allt kändes allmänt dåligt och tråkigt.

Rastlös som bara den idag, och inte haft så mycket att göra, visste inte avd jag skulle göra.

Vägrade middag idag med, gissa om mamma och pappa blev sura/arga. Men jag blåvägrade. Jag vet inte varför. Jag ville inte och de ska inte få bestämma över mig och trycka i mig mat när de vill.

Tog laxering i morse också, så ont i magen har jag också haft idag, det var ganska längesen sist och jag vet iheller inte varför jag gjorde det, jag ville känna mig ren, och tom.

Nu på kvällen kom en kompis på oplanerat besök, vi har inte setts på ett tag, jag blev glad, det förgyllde min dag lite.

I natt grät jag mig till sömns igen. Känslan av värdelöshet var så otroligt stor. Det var bara en liten liten grej som utläste det. Att min kompis ska ut med några andra i helgen, och igen fråga om jag vill hänga med.

Fast hon får ju göra som hon vill, jag är ändå bara så otroligt tråkig, jag får skylla mig själv.

Jag stängde av datorn och bara grät, tills när jag nu gjorde det, hade ganska svårt att somna inatt.

Hoppas ni har haft en bättre natt.!

Och jag vet inte hur länge jag står ut...

jag vet inte hur länge jag vill eller orkar...

att man någon gång skulle vara lycklig..

att man någon gång kunde vara något extra..

en som alla tycker om och vill umgås med..

att man någon gång kunde känna glädje..

i told another lie today
and i got through this day
no one saw through my games
someone tells me how good i look
and for a moment i am happy
but when i'm alone
no one hears me cry

i need you to know
i'm not through the night
some days i'm still fighting to walk towards the light
i need you to know that we'll be okay
together we can make it through another day

i don't know the first time i felt unbeautiful
what i do know is how it changed my life forever
i know i should know better
there are days when i'm okay
and for a moment i find hope
but there are days when i'm not okay and i need your help
so i'm letting go

i need you to know
i'm not through the night
some days i'm still fighting to walk towards the light
i need you to know that we'll be okay
together we can make it through another day

you should know
you're not on your own
these secrets are walls that keep us alone
i don't know when
but i know now
together we'll make it through somehow

i need you to know
i'm not through the night
somedays i'm still fighting to walk towards the light
i need you to know that we'll be okay
together we can make it through another day

Jaha, så börjar jag bli sjuk igen, halsen är mega tjock.

Bra på ett sätt för då kan jag skylla på att ajg inte vill äta för jag har ont i halsen, dåligt på ett sätt för då få jag inte träna.

Antingen för jag säga det eller hålla käften så jag kan träna.

Nu ska jag ta en cykeltur därefter stallet. För jag är fet och behöver röra på mig.

Jag skäms för att jag är så fet.

Vågar knappt gå till skolan, tänk alla som få se mig såhär.

Rädd för att ta på mig jeansen, tänk så sitter de tajtare idag.

Rädd för att misslyckas, rädd för att inte komma undan någon måltid.

Ångesten på kvällen som får mig att gråta till sömns, var eviga natt.

Vimmlet av alla äckelkänslor.

Rädd för mig själv.....

Måndag och skolan har börjat igen.

Just nu är jag så otroligt trött och vill bara sova.

Idag har jag ätit ett äpple 60 kalorier, och en baguettbit med ost, max 200 kalorier, Vilket slutar på totalt 260 kalorier.

Snart ska jag iväg och rida, vilket betyder att jag kommer göra mig av med alla de äckliga kalorierna.

Imorgon kommer jag kanske undan mat på hela dagen, inte säkert men jag hoppas det iallafall.

Nej, jag har inte hetsätit.

Det var ett tag sen jag gjorde det nu, det känns så iallafall, nej det har jag inte.

Jag bara fick en dån tanke idag, så himla onödigt att hetsäta. Visst kan man inte hjälpa det, man gåt typ in som i en trans och bara fokuserar på att äta äta äta, tills man typ spyr. Det går typ inte att kontrollera, och det klan så så sjukt fort att man knappt hinner tänka. Okntrollerbar? Nästan iallafall, man få ta tag i sig ordentligt om man vill stopp adet.

Det känns som jag aldrig kommer hetsäta igen. Nu iallafall. Men sånt kan ju ändras snabbt, men det är ju inte jag vill göra precis. Fast ibland har jag varit så korkad och typ planerat min hetsätning, och sen gjort det när tiden varit inne, sånt är helt galet sjukt.

Så nu slutar jag med det, eller har typ gjort det.

Det är äckligt och jag vill inte.