Idag är jag inte lycklig iallafall. Känner mig otroligt ensam. Jag har nog världens tråkigaste liv. Världens tråkigaste människa. Varför skulle alla människor göra så som de gör mot mig om jag inte va det? Önskar att man kunde byta bort sitt liv.

Önskar att jag hade en sån bästa vän. Det har jag inte. Skulle vara fantastiskt att ha en sån. Som man kan prata om allt med. En sån som vet vad man behöver för tillfället. En sån som alltid ställer upp. En sån som aldrig sviker. En sån som aldrig pratar skit bakom ens rygg. En sån som står på klippan, håller dig i handen och hoppar tillsammans med dig istället för att stå i bakgrunden och säga att du inte borde hoppa.

Pappa sviker mig, mamma tjafsar och bråkar hela tiden, killar är skit, mina vänner sviker, sårar och lämnar mig ensam. Det går inte värst bra med min häst. Skolan suger. Vännerna i skolan väljer bort mig.

Jag har alltid varit ett andrahandsval, förlåt men jag varken vill eller orkar inte mer.

Så många som duskuterar eller påperkar att man inte blir lyckligare fast man blir smal.

Jag tror jag blir det, ett problem mindre iallafall, jag har tillräckligt emd andra problem, och detta kan jag ju göra nått åt, och jag vet att jag kommer få bättre självkänsla iallafall, glad, underbart