Nu är klockan 19.02 och jag har knappt suttit stilla på hela dagen.

Va i stan och letade studentkläder, intet jätte lyckat resultat.

Men något plockade jag med mig hem.

Så än så länge har jag sprungit 4 timmar i stan och varit ute och joggat i 30 min, det som väntar är cyklingen. De ska ske, men först blir jag tvungen att äta middag eftersom jag inte hade skola idag, så kan jag inte skylla på att jag ätit där. Och eftersom mamma va med i stan vet hon att jag inte åt något större som lunch eller middag där.

Vi ska äta tacos. BLÄ. Har aldrig varit så förtjust i tacos, men eftersom de vet det kanske jag kan komma undan med att äta mindre. Plus att jag ska bli vegeterian nu, eller börjar så smått. Så köttfärsen äter jag inte, vilket blir att jag bara äter sallad tomat lite avokado och lite lite skal.

Fettokänsloena är skyhöga idag.

Vart jag än vänder och vrider på mig är det fett överallt.

Jag är till och med fet för att få på den största klädstorleken som finns i hela världen.

Plus att jag kan säkert vara emd och tävla i Guinness rekordbok om världens fetaste armar. HATAHATAHATAHTATAHATATAHAT mina armar, så sjukt skabbiga feta äckliga pissarmar.

Nu är jag ledig från skolan resten av denhär veckan.

Igår promenerade jag och joggade.

Idag är det planerat att både jogga, promenera och cykla.

Man ser att mina ben börjar bli lite mindre. Observera mindre, inte små. De är gigantiska ändå. Även några revben syns.

Men känner jag mig smalare för det? NEJ, inte på långa vägar.

Har bråkat med mina föräldrar också. Eller ja, bråkade och bråkade, inte bårkade, äsch vet inte hur jag ska förklara det. I förrgår började det. Och de eller jag har knappt sagt ett ord till varandra. Det som sårar mest är att de inte ens försöker. De varken pratar eller kommer och tröstar mig när de ser att jag inte mår bra. Men jag är van att vara ensam, så skit samma. Visst, mina föräldrar har alltid stöttat mig, men på fel sätt.