Visst ska man väll både ge och ta.

Nu pratar jag om vänskap.

Ge och ta känns självklart, för mig iallafll, men tydligen inte för alla.

Känns som jag bara ger och ger och ger, men för aldrig nått tillbaka.

Det är alltid jag som ställer upp, men tvärtom händer aldrig.

För då orkas och pallas det inte.

Snart ger jag upp det med.

Hellre ensam än omringad av falska vänner som aldrig orkar ge.