Nu är jag trött, riktigt trött.

Va nära på att somna nyss, men kom på att jag inte kan gå lägga mig klockan halv nio på kvällen, snart kanske. Eller så kommer jag tinga mig själv att hålla mig vaken så jag somnar med tv och kläder på. Eller i och för sig sover ju jag alltid med kläder.

Nu i helgen har jag tränat två dagar i rad på gym.

Det känns bra, jag är peppad.

Jag vet inte vad jag fått all motivation ifrån.

Men nu ska jag träna, på riktigt.

Och jag pressar mig själv. Hårt.

Kanske lite för hårt?

Jag vet inte.

Men jag vill känna lidande, eller ja.

Lidande kanske inte är rätt ord, men just nu kommer jag inte på något bättre. Det jag menar är att jag kanske tränar lite föt mycket än vad jag egentligen orkar. Bara för att jag så gärna vill bli smal nu, helst direkt om det hade gått. Men sånt tar ju sin tid, även om det bara är ett par månader tills jag nåt mitt mål, så känns och är faktiskt två månader ett tag, och det är inte imorgon.

Nu ska jag fortsätta att titta på tv så länge det går, för jag känner mig hekt död i kroppen, efter både tidig morgon och träning och jobb.